Imorgon går vår underbara SM in i v 26. Händer det något med barnet nu så ökar chansen för varje dag att det klarar sig. Om en vecka är chansen stor om det inte är något allvarligt fel som uppstått.
Idag går brev iväg till IVO/Inspektionen för Vård och Omsorg. Utredningarna har pågått i ett år nu utan att vi har fått besked om något beslut. I augusti hade underlaget fortfarande inte skickats iväg till spec. inom obstetrik för bedömning, det hade legat på någons skrivbord i ett halvår pga sjukskrivning och underbemanning. Vi anses vara "prioriterade" och jag undrar givetvis hur lång tid det tar för de patienter som inte är prioriterade. Även från LÖF är det tyst. Tystnad är påfrestande och att vänta är påfrestande. I brevet har jag efterfrågat ett besked om status i utredningen. Får se hur lång tid det tar innan jag får ett svar. Förmodligen lång tid.
Två parallella utredningar utförs på IVO resp. LÖF. Det ska bli oerhört intressant att se va de olika utredningarna kommer fram till. Beroende på svaren så behöver jag hitta ett sätt att leva med beskeden, oavsett vad det blir. Hur det kommer att gå vet jag inte, för min själ är inte i närheten av att läka än. Utredningarna håller såret öppet.
Idag går brev iväg till IVO/Inspektionen för Vård och Omsorg. Utredningarna har pågått i ett år nu utan att vi har fått besked om något beslut. I augusti hade underlaget fortfarande inte skickats iväg till spec. inom obstetrik för bedömning, det hade legat på någons skrivbord i ett halvår pga sjukskrivning och underbemanning. Vi anses vara "prioriterade" och jag undrar givetvis hur lång tid det tar för de patienter som inte är prioriterade. Även från LÖF är det tyst. Tystnad är påfrestande och att vänta är påfrestande. I brevet har jag efterfrågat ett besked om status i utredningen. Får se hur lång tid det tar innan jag får ett svar. Förmodligen lång tid.
Två parallella utredningar utförs på IVO resp. LÖF. Det ska bli oerhört intressant att se va de olika utredningarna kommer fram till. Beroende på svaren så behöver jag hitta ett sätt att leva med beskeden, oavsett vad det blir. Hur det kommer att gå vet jag inte, för min själ är inte i närheten av att läka än. Utredningarna håller såret öppet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar