Tänk att det äntligen är dags. Imorgon. Åker vi.
Det var drygt fyra månader sedan första tanken på surrogat föddes. Och nu är det äntligen dags. Trots att det är drygt 12 h kvar innan det är dags att stiga upp så är det fortfarande svårt att ta in att vi nu ska ge oss i väg. Allt är packat. Allt är förbrett flera gånger om.
Imorgon kväll blir det till att mecka med sprutorna på flygplanet, känns inte helt bekvämt, men vad gör man inte. Gonal F är en förfylld penna som är enkel att dosera och sticka med. Luverisen däremot ska blandas (pulver+vätska) så det blir till att pyssla på lilla bordet vid flygstolen. Ev. luftgropar får lova att hålla sig borta.
Insamlingen till barnhemmet Asha Sadan har gått bättre än förväntat. Sonens klass samlade in 1411 kr! Vi är nu uppe i 8411 kr och det kommer minst en slant till på måndag!
Nästa gång jag skriver är vi i Indien. Tills dess, stor kram till er alla!
Vi har under ett antal år försökt att få ett syskon till vår son. När vår dotter äntligen föddes så vände hon och är nu den vackraste av änglar. Inkompetent personal på Danderyds Sjukhus tog vår fullt friska flicka ifrån oss. Vi inväntar nu besked om den Lex Maria som pågått under mer än ett år. Saknaden efter henne är enorm och obeskrivlig. Vi har tagit hjälp av en surrogatklinik i Indien för att få vårt tredje barn Hannes. Om vägen dit samt efterspelet kring Tove berättar jag om i denna blogg.
Jag får lite gåshud och förhöjd puls nu när jag läser. Så spännande! Lycka till och stor kram!
SvaraRaderaTack snälla du ❤
SvaraRaderaSänder er mängder med lycka på resan och hopp om att allt kommer gå bra!!! Kramar!!!
SvaraRadera